Vem är far till alla barnen?

Sagrada Familia del cordero av Rafael 1504.Nedanstående är en artikel insänd till EFS distriktstidning Livsluft. Den utgör tredje delen i en apologetisk serie. Längden är därmed lite längre än vanligt, men läs ändå om du vill och orkar.

Vem är far till alla barnen?

“Han var, menade man, son till Josef, som var son till Eli, son till Mattat, son till Levi…” Eller var Josef son till Jakob, son till Mattan, son till Elasar? Det är inte mycket som tycks stämma överens mellan Jesu stamtavlor så som de presenteras av evangelisterna Lukas (kapitel 3) respektive Matteus (kapitel 1). Faktum är att de mellan kung David och Josef är helt olika. För den som vill hävda Bibeln som Guds ord kan det här vara ett problem och för den som inte vill tro kan det utgöra ett argument. Därför vill jag få ta med er på lite funderingar kring hur skillnaden mellan Jesu släkttavlor kan harmonieras med en tro på Bibeln som gudomligt inspirerad.

Släkttavlornassyfte

Bibelns utsagor måste ibland bedömas utifrån i vilket syfte de finns. När det i julevangeliet till exempel anges att hela världen skulle skattskrivas (egentligen folkräknas – den distinktionen kan ha betydelse för verifieringen av julberättelsen) så betyder det förstås inte att vare sig Lukas eller kejsar Augustus trodde att man skulle räkna alla människor som fanns, men romarriket och “hela världen” var liktydiga begrepp. Vidare kan vi ha överseende med att ordalydelsen i de olika evangeliernas återgivningar av Jesu undervisning inte alltid är identisk eftersom det är budskapet som är det viktiga. Själv kan jag acceptera direkta felaktigheter om jag inser att de inte egentligen berör budskapet. Det spelar till exempel ingen roll huruvida senapskornet som Jesus beskriver som det minsta av alla frön verkligen är det. Poängen går fram och det är huvudsaken.

Syftet med släkttavlorna är rimligen att ge sammanhang och att placera Jesus i historien. Från båda versionerna får vi veta att Jesus stammar från Abraham, om vilken det sägs i 1 Mos 22:18: “I din avkomma skall alla jordens folk bli välsignade, därför att du lyssnade till min röst.” (Folkbibeln.) Vi får också i båda versionerna veta att han stammar från David, vilket också var att förvänta av Messias, till exempel utifrån Jes 11:1: “Men ett skott skall skjuta upp ur Isais avhuggna stam, en telning från hans rötter skall bära frukt.” Om släkttavlorna är falska faller kopplingen till profetiorna, vilket gör deras äkthet viktig. Förutom att koppla Jesus till profetiorna placerar släkttavlorna honom i en konkret fysisk miljö. Han växte upp som son till Josef som var son till Eli eller Jakob.

Förklaringsmodell 1: Ofullständighet och namnvariation

När man jämför släkttavlor bör man ha i åtanke att samma person ibland kan vara känd under flera olika namn. Det kan leda till avvikelser och kan krångla till saker för såväl släktforskare som historiker. Vidare räknar man inte med att de israelitiska släkttavlorna måste ha varit kompletta för att vara giltiga – det var helt legitimt att hoppa över generationer och bara ta med de viktigaste. Att så har skett i åtminstone Matteus version verkar om inte nödvändigt så i alla fall mycket troligt eftersom genomsnittsgenerationen annars blir närmare 40 år. Detta räcker dock knappast som förklaring i det här fallet eftersom skillnaderna är alltför omfattande.

Förklaringsmodell 2: Marias släkttavla

Den förklaring som man kanske oftast stöter på är att den ena av de två släkttavlorna skulle referera Marias härkomst. Den apokryfa skriften “Jakobs protoevangelium” från 100-talet handlar om Marias liv. Här anges Marias far ha hetat Joakim, en variantform av namnet Eli som finns i Lukasevangeliets släktlängd. Detta har stöd av en del andra tidiga kristna skrifter liksom, eventuellt, av den judiska “Jerusalem Talmud” från 400-talet. Teorin utgår alltså från att Lukas har återgett Marias släkt, men nämnt Josef i stället för henne, troligen i egenskap av familjens juridiska överhuvud. Teorin kan möjligen få visst stöd i att det i Matteustextens grekiska original står att Jakob “födde” Josef medan uttrycket i Lukasevangeliet har en mindre biologisk klang och är inte orimligt att använda om relationen mellan svärson och svärfar.

Förklaringsmodell 3: Juridisk respektive biologisk stamtavla

Den tredje förklaringsmodellen jag vill nämna finner jag själv rimligast. Den bygger på att en person kan ha både en biologisk och en juridisk far och att det i judisk tradition var möjligt att i förekommande fall räkna sin härkomst på vilken som helst av dessa. I 5 Mos 25:5 regleras en svågerplikt enligt vilken brodern till en gift man som avlidit utan ärvande son skall gifta sig med änkan, varvid den första sonen i det äktenskapet skall tillräknas den avlidne. Om det bara är detta som skett borde skillnaden i släkttavlan bli minimal eftersom bröder ju har samma far. Om en kvinna dock får en son i ett äktenskap och sedan en son i ett annat äktenskap så kommer dessa söner att vara bröder men ändå tillhöra olika släkter. Om den ene av dessa då utför svågerplikt kommer sonen att kunna räkna sin släkttavla längs två olika linjer, dels via sin biologiske far och dels via sin juridiske. Detta är vad den kristne hitorikern Africanus menade kring år 200. I relation till den grundtext av Lukasevangeliet som våra bibelöversättningar utgår från har han dock en del avvikelser vad gäller namnen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *